D amasdawan n uselmed unnig deg tesdawit n Lezzayer 2. Yesɛa agerdas n magistar deg tesdawit n Lqahira akked ugerdas n ddukṭura deg tesdawit n Lezzayer, deg taɣult n tsekla taɣerfant. Yesselmed ullis, tiẓri n temɣudt, idles aɣerfan akked tesnalest deg tesdawiyin tizzayriyin yemgaraden. .
D tameslaḍt deg tesnezmult, d taselmadt deg tedawit n Tizi Ouzou, tella d taɛeggalt deg usqamu ussnan n wammas atikni n usnefli n tutlayt taɛrabt n tmaneɣt (2008-2017). Tella d taselwayt d tɛeggalt deg waṭas n yisquma n uktazal n warrazen n tsekla : D taselwayt n warraz Tahar Ouettar n wungal, 2018 akked 2019, D taɛeggalt n warraz Mohamed Dib n wungal seg 2019, D taɛeggalt n warraz Ettamayouz Ennissa’i tasdawit n tgeldunt Noura, Ssuɛudiya 2019, D taɛeggalt deg warraz n tullisin 2022, D taɛeggalt deg warraz aɛrab El babtine n usefru yufraren n tlemẓit 2022 (Tamurt n Lkuwayt). .
D lal n ugerdas deg tsenseftit tasnelkimt, d tamedyezt d tamsuɣelt. Deg 2015, tessazreg-d ullis « La chambre 102 » deg Lqahira syin deg useggas n 020, tessuɣel-d « Anna Grèki juste au-dessus du silence » deg Fransa. Tella d taɛeggalt n usqamu n uktazal n tmedyezt Osama Al Danasouri deg Maser aseggas n 2017 akken daɣen i tekki deg waas n tfaskiwin : Tafaska « tisekliwin timeẓyanin, Kerwasi, 2018, Tafaska voix vives de Tolède, Fransa 2011, Tafaska voix vives de Sète, Fransa 2011, Tafaska Winternachten, Tafriqt n wadda 2010, Tafaska Transmediale, Berlin 2009, Tafaska n Surprising Africa Amesterdam 2008. .
D amasdawan deg tesdawit n Lezzayer II, yesselmad tasekla timserwest, tasekla tamaḍlant akked tsekla tazzayrit s tenfalit tafransist deg tesga n tutlayt taɛrabt seg 2011. D imseɣti, d aneɣmis deg El Khabar seg 1992 almi d 2010, d imserfi n yiɣmisen n taɛrabt : El bayane (Tigeldiwin tiɛrabin yedduklen) akked “taqafa ccaɛbiya” (Lubnan). Deg wayen yura : « L’Encyclopédie algérienne » (4 n yiḥricen) yeffeɣ-d deg Lpari aseggas n 2021, « Dictionnaire encyclopédique de l’Algérie » (d asuɣel) yeffeɣ-d deg 2019. .
D bab n ugerdas deg tdamsa tagraɣlant, d amaru, d amekfaḍu n tiliẓri akken daɣen i yella d aselmad n tutlayt tafransist deg tesnawit. Yura ukkuẓ n wungalen : Un empereur nommé désir ANEP 2016 Arraz wis sin Ali Maâchi, La civilisation de l’ersatz Apic 2019 Arraz Ahmed Baba n unekcum aseklan deg Mali, 2020, La scène et l’histoire Apic 2021 .
D bab n ugerdas n master deg tussniwin n yisalan d teywalt (Sorbonne II). D aneɣmis, d amaru, d asinarist i iqeddcen daɣen deg umezgun. Yesɣer tira n usarug d tfukas n umezgun, akken i yesɣer amezruy n sinima deg ISMAS DEG Bordj El Kiffan. Yella d aselway n tesmilt n tɣuri n yisurag deg tfaska n usaru amaziɣ deg teɣzi n waṭas n yiseggasen. .
D aneɣmis d amaru, yessajad agerdas n dduktura ɣef tesnilesmetti, d amaswaḍ deg uɣerbaz alemmas, yura aṭas n yidlisen deg wayen yerzan tasnilest tamaziɣt gar-asen : Manuel d’apprentissage du touareg, éditions, HCA/ANEP ; Gelwan et autres contes touaregs, ENAG ; Mohamed Allaoua, udem atrar n teqbaylit, Tira Editions ; Aménagement linguistique face aux problèmes de la variation, HCA 2023. .