prix assia djebar biographie

Tlul Assia Djebar, s yisem-is n tidet Fatima Zohra Imalayène, ass 30 yunyu 1936 di Cherchell. Baba-s, tahar, ilul di Gouraya. Iɛedda-d deg uɣerbaz d-yessufuɣen iselmaden n Bouzaréah, ma d yemma-s Bahia Sahraoui tesɛa yiwen seg lejdud-is yetteka di terbaɛt n Amir Abd El-Kader.

Akken d tameẓyant, teɣra leqran di lmedersa, syin tekcem ɣer uɣerbaz afransis. Tella di tesnawit Bugeaud n Lezzayer tura sawalen-as Amir Abde El-Kade..

ASYA GEBAR : tameddurt ilmend n tsekla

Aseggas mbeɛd, tunag ɣer Paris iwakken ad teḍfer leqraya-ines di tesnawit Fénelon. D tameṭṭut tineslemt tamezwarut i ikecmen ɣer uɣerbaz unnig n teḥdayin n Sèves, anda teqqar amezruy. D acu kan, suffeɣen-tt-id seg uɣerbaz imi tettekka deg usunded d-yeḍran di 1956 s ufus n Tdukli Tamatut n Yinelmaden Inselmen Izzayriyen (UGEMA)..

Teɣra Assia Djebar amezruy sɣur Louis Massignon akked Jacques Berque..

Ungal-is amezwaru, Fad La Soif, yeffeɣ-d di 1957 s yisem amerḍil Assia Djebar. Iḍfer-it-id ungal wis sin, wid ur nṣebber Les Impatients. Gar 1959 d 1962, Assia Djebar yufa-tt-id lḥal di tesdawit n tsekla n Rabat anda tesselmad amezruy atrar d yimira n tmazɣa. Di tefsut n 1962, tessuffeɣ-d di Paris ungal-is wis tlata umi teqqar Igerdan n umaḍal amaynut Les enfants du nouveau monde..

Tekcem-d ɣer Lezzayer d taselmadt n umezruy di tesdawit n lezzayer gar 1962 ar 1965, s yin akin d taselmadt n tsekla tafransist akked usarug seg 1974 ɣer 1980. Di 1978, Tiliẓri n Lezzayer tefka-yas tagnit ad d-tessufeɣ yiwen usaru umi teqqar Nnuba n lxalat n udrar n ccenwa La Nouba des femmes du Mont Chenoua. D asaru n snat n tsaɛtin, yettmeslay s taɛrabt akked tefransist, yesteqsay aktayen n temsdurar ɣef ṭṭrad. Asaru-a yewwi araz n usenqed agraɣlan di tfaska n Venise di 1979..

Di 1980, tuɣal ɣer Fransa iwakken an-teqqim din. Tkemmel leqdic-ines di tsekla s usuffeɣ n wungalen. Tesuffeɣ-d di 1982 Asaru umi tsemma Zzerda neɣ ccnawi yettwattun La Zerda ou les chants de l’oubli yewwin araz di Tfaska n Berlin..

Di 1995, Assia Djebar tuɣal d taselmadt di tesdawit n Louisianne di Marikan. Teṭṭef daɣen Almus n tezrawin tifransisin (Centre d’études françaises et fransophones). Di 2001, Tetaxer si Louisianne tuɣal ɣer tesdawit n New York. Di 2002, tettuɛeyyen Silver Chair Professor..

Di 2000, di Rome, tura tamezgunt taẓawanit umi tsemma : Yess-is n Smaɛil deg waḍu d tbuciḍant Filles d’Ismaël dans le vent et la tempête. Tura daɣen tamezgunt nniḍen i uxxam umezgun n Rotterdam : Ɛica d tilawin n Médine Aicha et femmes de Médine..

Tebda tettwassen deg umaḍal ladɣa s waraz « Prix Libéral » n Frankfurt i tewwi s wungal Ombre sultane di 1989. Aṭas n warazen i tewwi ɣef wungalen ines. Di 1999, tettwafren d taɛeggalt n Takademit tageldant n tutlayt d tsekla tafransist n Belgique Académie Royale de langue et de littérature françaises de Belgique. Di 16 yunyu 2005, tettwafran d taɛeggalt di Takadimit tafransist Académie Française. D tamyarut tamezwarut n Tefriqt Ugafa ara ikecmen ɣer-s. Temmut ass n 6 di furar 2015 di paris, tettwamḍel di Cherchell, tamurt anda tlul, am akken tweṣṣa..

Arazen

2006

Araz agraɣlan Grinzane Cavour i tɣuri (Turin, Italie).

2005

Doctorat honoris causa n tesdawit n Osnabrück.

2000

Araz agraɣlan Pablo Neruda (Italie).

1999

Tettwafran d taɛeggalt n l'Académie royale de langue et de littérature françaises de Belgique.

1998

Araz agraɣlan n Palmi (Italie).

1997

Araz Marguerite Yourcenar (Boston)

1996

Araz agraɣlan n Literary Neustadt (États-Unis).

1995

Prix Maurice Maeterlinck, Bruxelle